Karriärplanering

Jag jobbar med det jag har pluggat mig till. Det kan utåt se ut som mycket målmedvetet och ambitiöst. Men jag fick faktiskt mitt namn (kiandokht, som jag också heter) för att det skulle se fint ut på min läkarskylt.

När jag var lite svarade jag alltid på frågan "Vad ska du bli när du blir stor?" med "Ögonläkare". Inte för att jag faktiskt ville det, utan mer för att ha ett färdigt svar när frågan ställdes. Och alla blev ju så impade och nöjda över mitt svar. Så jag fortsatte med det.

Men att jobba inom vården pasar inte mig. Jag har flera månaders erfarenhet av arbete inom vården. och när jag insåg att jag inte ville bli läkare kom den stora karriärskrisen. Vad gör jag då? Mina föräldrar godtog endast följande titlar: läkare, arkitekt eller jurist. Tyvärr så lockade inget av dessa yrken. Så jag sökte till högskolan med hjärtat och då blev det socilogi. och sen intenationell migration och etniska relationer och sen genus.

Det var frågor som intresserade mig och jag ville kunna mer om. Det var frågor som tillskillnad från läkaryrket kunde få igång mig och få mina kinder att bli heta och mina underarmar svettiga. Jag vill förändra världen. Jag vet det nu. Och så har jag ett jobb som är mycket utvecklande och hjälper mig att kunna bidra med mitt till stacken. Men jag vill ändå göra karriär. Jag vill utvecklas och lära mig nya saker inom nya områden. Och då är det åter frågetecken om vart och åt vilket håll jag ska sträcka mig.

Jag använde nyss Unionens karriärcoachverktyg. Och det ställdes riktigt svåra frågor om vart jag vill och hur jag vill utvecklas.

Utveckling kan tydligen vara att fördjupa sig eller att stiga sidledes (som det hette). Spännande. Eller så växer man uppåt och får mer status. Men för vems skull är statusen och prestigen?

Om du inte har gjort karriärtesterna på Unionen så se till att ta dig tid att gå igenom det. Som medlem får du det gratis och just nu kan du vara provmedlem gratis i 6 månader. Passa på och prova du med!