fredag 30 juli 2010

Glädjerus

Det är Pride i stan. Jag går i ett ständigt rus från seminarium till seminarium, från tält till tält och konsert till konsert. Det är mycket nu och alla vill flörta med en. Det är klart att det är en kommersiell festival. Det är många som flörtar med hbt-folket för att de vill sälja sin vara eller synliggöra sitt varumärke i rätt sammanhang och få sig några goodwillpoäng.

Och man kan bli arg på att det pratas om oss hbt-personer som ”Gaysegmentet” och hur ”de” ska lockas till att resa mer eller hur man ska få oss att köpa mer av allting. Men arg är det sista jag är den här veckan.

Den här veckan är och förblir frigörelseveckan. Den här veckan är det inte heteronormen som sätter dagordningen utan alla är välkomna att komma och delta i diskussionerna. Och det är fantastiskt många som tar tillfället i akt och går på seminarier för att lära sig om olika områden.

I en paneldiskussion om vården och hbt-personer påpekade en paneldeltagare att som hbt-person har man inte samma rätt till att vara patient för man förväntas främst vara en folkbildare. Vi var många som log och nickade igenkännande till detta. Hon satte nämligen ord på det som många har tänkt. Vi är många som istället för att få prata om våra krämpor (som man ska göra hos läkaren) har istället fått sitta och förklara att ”Nej, jag har ingen pojkvän/man”. ” Nej, jag kan inte vara med barn”. ”Nej, det behövs inga p-piller här” eller ”Nej, vi är både kvinnor. Det är i heterorelationer som det finns en man och en kvinna” osv. Och det är tröttsamt.

Samma deltagare berättade att andelen homosexuella som vänder sig till vården är betydligt lägre än heterosexuella. Och tittar man på siffrorna för transpersoner är det så gott som katastrofalt lågt. Varför? Jo, för att som patient vill man vara patient och inte en folkbildare och definitivt inte bollplanken för vårdpersonalens fördomar. Och vi är många som är folkbildare allt som oftast.

Men jag blir inte arg över diskussionen. Genom synliggörande av problemen som hbt-personer bemöter, blir jag medveten om mina rättigheter. Jag får lära mig hur det ska vara när det är rättvist och att jag har rätten att kräva samma respekt som andra. Det är stärkande och det skapar glädje!

Happy Pride!

torsdag 29 juli 2010

Riktigt bra exempel

Hur jobbar man förebyggande i hbt-frågor?
Jo, man kan tex lägga ut följande text på sitt intranät. (vilket Unionens ledningsgrupp gjorde idag!)

Hos oss är alla lika mycket värda
I veckan är det Pride festival i Stockholm där Unionen deltar. Att må bra på och av jobbet är en mycket viktig fråga för oss som organisation. Det gäller självklart även här på vår egen arbetsplats.

För mig och för oss i ledningen är det självklart att vi är en arbetsplats utan fördomar och diskriminering där alla människor är lika mycket värda, oavsett kön, sexuell läggning eller etnicitet.

Vi tillbringar många timmar här på jobbet och har man en känsla av att man måste dölja något för att det inte är socialt accepterat så är det inte bra. Vi i ledningen vill att Unionen är en arbetsplats där du kan vara ärlig med vem du är och där du upplever att du duger som du är. Kort sagt - en arbetsplats där du mår bra av att vara.

På lördag är det Pride parad som går genom Stockholm. Både anställda och förtroendevalda i Unionen kommer delta i tåget. Ju fler vi är desto mer syns vi som organisation. Är du i Stockholmstrakten och har möjlighet att vara med och visa ditt stöd i paraden så gör det.

På Insidan och på Unionens externa webbplats hittar du mer information om vad som händer under Prideveckan. Paraden är på lördag och samling är kl 12.00 i Tantolunden. Christer Lindblad på Unionen Stockholm är kontaktperson för själva paraden. Skicka en e-post till honom så att han vet hur mycket tröjor och plakat de ska ta med.

Sommarhälsningar från Nils-Åke, kanslichef

onsdag 28 juli 2010

Makten över min arbetsplats

Makt över det egna livet har man när man kan välja och påverka sitt egna liv. Undersökningar visar att inflytande över det egna livet ökar välbefinnande och hälsa, medan motsatsen ökar ohälsan.

Vi som arbetar, är oftast ca 40 timmar i veckan, eller 160 timmar i månaden på jobbet. Vissa jobbar ännu mer och vissa jobbar kanske mindre. Att ha makten på sin arbetsplats handlar om att känna att man har inflytande att kunna påverka sin arbetsmiljö och sina arbetsuppgifter. Det handlar om att kunna vara delaktig i gemenskapen. Alla vi som har någon gång känt oss utanför på jobbet vet att det inte är något som går att vifta bort.

40 timmar i veckan är många timmar och ska man spendera dessa timmar på ett ställe där man inte känner att man kan vara sig själv kan bli hur tufft som helst. Går man och gömmer delar av sig för kollegorna för att man är rädd för hur de ska agera, kan det resultera i att kollegorna får en konstig bild av en och risken finns att man blir den som är lite konstig och som aldrig vill hänga med på afterwork och som är den som är evig singel.

Om vi vänder på det, så skulle det kunna vara så att jag ska kunna berätta om mig själv utan att råka ut för repressalier. Jag ska kunna berätta om gayklubben som jag hängde på i helgen, eller mitt engagemang i Unionens hbt-nätverk. Jag ska känna mig lika fri som alla andra på jobbet att kunna berätta om min partners senaste projekt eller att vi ska åka och hälsa på hennes föräldrar i sommar. Det är att ha makten.

Makten att fritt få välja vad JAG vill prata om utan att någon himlar med ögonen eller att det resulterar i bakom-ryggen-snack. Jag ska kunna ta med min fru med mig på personalfesten som alla andra och jag ska bli sedd för den jag är och inte för den sexuella läggning jag har. Det är att ha makt över sin arbetsplats.

Unionen arrangerar seminarium idag på Pridehouse om "Att ta makten över sin arbetsplats" kl. 12.

tisdag 20 juli 2010

Snart Pride!



Snart är det dags för StockholmPride.

Följande är Unionens seminarier i Pride house som i år är beläget i Kulturhuset i Stockholm. Vill du komma och lyssna på något av seminarierna så kontaktar du mig för mer information.

”Ta makten över din arbetsplats!”
Både hbt-personer och våra vänner, kompisar och släktingar ska känna sig trygga på sina arbetsplatser. Kom och låt dig inspireras!
Paneldiskussion med Marie Gustafsson, Michael pannagel, Tolga Demir, Bo Hallberg – Moderator Shadé Jalali.
Tid: Onsdagen den 28/7 kl.12.00-12.45


”Karriär är makt”
Kom och ta emot nycklarna till en arbetsmarknad full av möjligheter! Lär dig olika knep som behövs för en framgångsrik karriär.
Med Monica Fagerström, Kärriärcoach.
Tid: Torsdagen den 29/7 kl.12.00-12.45


”Mer makt till transpersoner!”
Många transpersoner vågar inte vara öppna på sina jobb. Det vill vi ändra på!
Pameldiskussion med Lars Lena Eriksson, Jonah Nylund, Christer Lindblad – Moderator Shadé Jalali.
Tid: Fredagen den 30/7 kl. 12.00-12.45

torsdag 15 juli 2010

Workers right are hot!

En påhittig och kreativ video om fackliga rättigheter!

Lady Gaga har ett finger med i spelet.-)

onsdag 14 juli 2010

Hur ni delar på hushållsysslorna avgör om du är nöjd med ditt förhållande

Nästan överallt i världen finns ett stöd för jämställdhet många är överens om att kvinnor ska kunna arbeta utanför hemmet.

Enligt undersökningen är de som lever i förhållanden där de delar på ansvaret för ekonomin och hushållet, mer tillfredställda än i förhållanden där kvinnan är hemma och mannen jobbar. Dessutom finner de flesta att det är lika viktigt med högre utbildning för kvinnor som för män.

Dessa är några av resultaten från en särskild rapport från Pew Research Centers Global Attitudes Project, som utförs i samarbete med International Herald Tribune. 22 länder är med i undersökningen som genomfördes 7 APRIL - 8 maj bland över 24.000 människor.

Trots dessa och andra uttryck för jämställdhet, tror de flesta runtom i världen ändå att ojämställdheten kommer att finnas kvar.

Många svarar att män får fler möjligheter, än lika kompetenta kvinnor, till välbetalda jobb och att livet är bättre för män än för kvinnor. Dessutom är det flest kvinnor som lägger märke till ojämlikheten än männen.

Du kan läsa mer om undersökningen här.

klicka på bilden så får du se hela tabellen i ett nytt fönster.

onsdag 7 juli 2010

Oj, vad det hettade till!


Äntligen var det dags att leda Unionens Heta stolen om diskriminering i arbetslivet.

De som skulle sitta på stolarna bestod av Alice Åström, vice ordförande och gruppledare för vänsterpartiet i riksdagen samt Gülan Avci, riksdagsledamot och fd ordförande för liberal mångfald.

Efter att redovisat för problembilden om var diskriminering finns och hur vi märker av det som arbetamarknadspart fick Alice och Gülan svara ja eller nej på föjande frågor och svaret är följande:

- Skattesubventionering av hushållsnäratjänster främjar jämställdhet
Alice Gulan ja

- Lönebidraget ska kunna sökas och fås även av dem som är över 65 år
Alice ja Gülan ja

- För att uppnå jämställdhet krävs att mammor och pappor delar mer lika på
föräldraledigheten.
Alice ja Gülan ja

- En plan för aktiva åtgärder, som diskrimineringslagstiftningen kräver, bör
innefatta samtliga grunder i diskrimineringslagstiftningen
Alice ja Gulan

- Tillgänlighet ska vara en självklarthet.
Alice ja Gülan

- Pensionen ska vara könsneutral …
Alice ja Gülan ja

- Även de som säljs av privata försäkringsbolag
Alice ja Gülan

- Lönekartläggningar borde göras varje år istället för nu, var tredje år.
Alice ja Gulan

- Vårdnadsbidraget är en viktig jämställdhetsinsats.
Alice Gülan ja

- Diskrimienring är ett strukturellt problem
Alice ja Gülan ja

- Vi behöver ta till lagstiftning för att komma åt det ojämna representationer i
börsbolagsstyrlser.
Alice ja Gülan

- Jämställdhetsbonusen har bidragit till jämnare uttag av föräldraledigheten mellan
mammor och pappor
Alice Gülan ja


Det Unionen vill få ändrat är framförallt den försämring som har gjorts i diskrimineringslagstiftningen som innebär att planen för aktiva åtgärder numer behöver göras var tredje år istället för varje år. och att antalet anställda man måste ha för att lagen ska gälla har höjts till 25 personer från 10 personer. Detta är en backlash i jämställdhetsarbetet på arbetsplatserna.

måndag 5 juli 2010

Almedalen!

Sitter på Bromma flygplats, snart går flyget mot Visby och Almedalen. Jättekonferensen som jag ska gästa och delta i för första gången i livet. Visst känns det stort, viktigt och faktiskt underbart att just jag får vara en del av spektaklet. Imorgon ska jag leda Heta stolen mellan två politiker Gulan Avci (fp) och Alice Åström (V).

Jag har laddat med tre huvudfrågor:
Hur tänker dem stoppa diskrimineringen på arbetsplatserna?
Vilka utmaningar kommer vi att möta framöver i diskrimineringsfrågor
Vilken diskrimineringsgrund borde prioriteras mer och varför?

Min roll är också att vara Unionens likabehandlingsspecialist på plats i tältet och på olika seminarier. Jag ska kritisera, peppa, argumentera, diskutera och föra dialog.