När det som inte får hända händer..

Min första dag på htf var en omtumlande erfarenhet. Mina kollegor/chef hade förberett så att det fanns bärbar dator, indockningsstation, pennor, block, mobiltelefon, skrivbord, stol och så självklart en bukett blommor!

Med tanke på att jag led av musarm när jag slutade på förra jobbet och var väldigt less på dåliga arbetsgivare, så hade jag inte ens kunnat drömma om att det fanns arbetsplatser där det bara fungerade som det skulle! Det var bara för mig att sätta mig ner vid mitt skrivbord och börja jobba med det jag skulle. Inte sitta och försöka jaga rätt person för att få en dator, en telefon och div andra saker som man behöver för att få sitt jobb gjort. Allt var redan fixat. Varsågod och jobba!

Att jobba inom facket har naturligtvist sina för och nackdelar men en stor fördel är att vi tar lärdom av vad våra medlemmar möter på sina arbetsplatsr och försöker föregå med gott exemepel, så att vi kan inspirera och visa vägen till ett bättre arbetsliv.

En självklar sak hos oss är till exempel tillgången till företagshälsovård som många av våra medlemmar saknar.

I måndags nåddes jag av det besked som man inte vill ha. Nämligen att en kollega på min enhet har plötsligt gått bort. Det är kristid. Någon timme efter beskedet kommer följande mail till oss alla:

Telefonnummer som medarbetarna kan ringa vid behov
På företagshälsan är det x, x och y som lämpligast kan kontaktas. Dom nås på telefoner
Ingrid 0708 xx xx xx
Bert 0709 xx xx xx
Hans 0707 xx xx xx

Företagshälsans vx: 08 xx xx xx
SPI (terapeuter jour till kl. 21.00) 08 xx xx xx
Jourhavande präst 112

Minnesstund planerades också. Jag antar att det finns en plan för hur cheferna ska agera vid sådana händelser. Det är värdigt! Det är så det ska vara! När vi möts av besked som får hela maskineriet att stanna upp, ska det finnas hjälp som tar vid. Och då är det fantastiskt att man har tänkt till innan och planerat.

Med hopp om att fler ska få tillgång till företagshälsovård på sina arbetsplatser!