Bästa vinet på Systembolaget!

Du och jag kan påverka människors arbetsvillkor och livsvillkor i världen genom att välja rätt vin på Systembolaget.

Systembolaget är en stor aktör på vinmarknaden och bestämmer vilka viner som dricks i Sverige. Genom kampanjen Rättvis vinhandel kan vi alla delta i schysstare villkor för vinarbetare runt om i världen.

Systembolaget arbetar just nu fram en uppförandekod, inom ramen för Corporate Social Responsibility (CSR), för att ställa krav på drägliga arbetsförhållanden i vinbranschen. Om dessa krav ska leda till förbättrad arbetssituation för lantarbetarna krävs det att kraven är konkreta och att det görs ordentliga uppföljningar och kontroller. Systembolaget är genom sitt monopol en av de största aktörerna på vinmarknaden i världen och deras agerande kommer göra skillnad.

I Sydafrika lever vingårdsarbetarna i stor fattigdom. Minimilönen för en vinarbetare ligger på 1361 kronor i månaden. Detta är långt under vad man behöver för att kunna leva ett värdigt liv. Huskontrakten är ofta kopplade till jobbkontraktet och innebär att en uppsägning leder också till hemlöshet. Vingårdarna är oftast privatägda mark och innebär att fackföreningarna har svårt att nå ut till de som arbetar där.

Du och jag som konsumenter kan påverka genom att kontakta Systembolaget och visa på att vi stödjer arbetet för mänskliga rättigheter.
Det bästa vinet är trots allt det vin som vi kan dricka med gott samvete!

Rädda DO!

Integrationsverket lades ner. Arbetslivsinstitutet är nedlagd. Centrum mot Rasism är så gott som nedlagd. Och nu är kikaren siktad mot Diskrimineringsombuddsmannens. Osaklig kritik haglar över DOs organisation och personal.

Den osakliga kritiken har bl a handlat om att DO som arbetsgivare har använt sig av konsulter. Att dagens DO bildades för två år sen genom en sammanslagning av 4 olika myndigheter, nämns inte som anledning till varför det behövs resurser utfirån för att underlätta övergången från fyra myndigheter till en. Alla som jobbat på sammanslagna arbetsplatser vet att fusioner är svåra processer. Arbetsplatskurlturer ska jämkas och nya arbetssätt ska tas fram under tiden som man kanske saknar och sörjer den gemenskap man hade på sin förra arbetsplats. En fusion kan ta upp till 6 år. För DOs del har detta pågått i 2 år. Och det är bra att tar in konsulter utifrån som kan med hjälp av sin objektivitet hjälpa organsationen framåt.

En annan aspekt som inte tas med i den osakliga granskningen är att i samband med sammanslagningen tillkom två nya diskrimineringsgrunder. Varav den ena är ålder. Ålder är ett stort och har länge varit ett mycket efterfrågat som diskrimineringsgrund. Detta har också inneburit att det har strömmat in anmälningar till DO och med tanke på att DO inte fick ökade resurser i samband med sammanslagningen innebär det i praktiken att DO har fått minskade resurser.

Kritiken som handlar om att DOs personal skulle vara inkompetenta är baserad på mycket låg kännedom. I mitt arbete springer jag ofta på DOs personal som utbildar oss andra likabehandlingsarbetare. Den personal jag möter är inte bara fullt kompetenta utan de har ett brinnande engagemang i sitt arbete. Att det är långa handläggningstider beror främst på bristen på resurser.

Katri Linna, chef för DO, är också under lupp. Katri Linna har minst sagt gedigen erfarenhet från diskrimineringsstrukturer som finns på arbetsmarknaden. Hon är modig och kompetent och vågar ta diskussionen.
Att hennes personal slutar är delvis på grund av sammanslagningen och resursbristen. När HTF och Sif slogs samman var det många som slutade. Det är inte alltid alla vill vara med och bygga en ny organisation och då är det ju väldigt bra att de väljer att gå vidare till andra jobb.

De rapporter som nu kommer ut från DO är inte alls positiva. Personalen mår dåligt. Personalens ohälsa beror ju delvis på den osakliga kritiken och detta har splittrat DOs personal. I en sådan situation brukar alltid någon sägas upp eller något läggas ner.

Jag hoppas att det görs en saklig utvärdering av myndigheten istället så att man kan bevisa osakligheten i kritiken. Media och enstaka debattörer kan aldrig ensam vara ansvariga för en granskning. En myndighet måste granskas utifrån flera perspektiv och den kritik som kommer fram måste vara saklig för att kunna bidra till en förändring.

DO uppfyller stor samhällsnytta. Och är idag i princip den enda instansen som har likabehandlingsfrågorna högst upp på dagordningen. Riv inte ner DO, backa upp DO!

Delat ledarskap är framtiden!

Det är glädjande nyhet att vänsterpartiet och socialdemokraterna diskuterar delat ledarskap för sina partier. Både S och V är tydligen inspirerade av miljöpartiets framgångar på området. Även SVT drivs av ett delat ledarskap. It-företaget CSC vann Unionens pris Guldnappen bland annat för att de genom delat chefskap underlättar för chefer att kunna vara småbarnsföräldrar.

Jag vill påstå att delat ledarskap är framtiden! Att en person ensam ska stå på toppen och vara ensamansvarig för ett företag eller en organisations verksamhet internt och externt är ett ansvar som många inte vill axla, och därför tackar nej till chefsposter trots att de skulle bli suveräna ledare.

Det är orimligt att en ledare ska välja bort privatliv och totalsatsa på sitt arbete, vilket är det som krävs av våra partiledare och andra chefer. Ledarskapsstruktur med en person högst upp, är baserad på att det är en man som är ledare och som har en kvinna/fru som tar hand om hushållet, barnen och allt det sociala. Det är delvis därför som endast en tredjedel av cheferna är kvinnor.

Chefsrollen/ledarrollen som den har sett ut är uppbyggd utifrån männens villkor och förutsättningar. "En man föds till världen, en kvinna till familjen" skriver Mia Öström i boken Den du söker finns inte här. Med den genusstruktur vi har i samhället där kvinnor tar huvudansvaret för hushåll och familj, är det någonstans givet att kvinnor väljer bort ledarroller. Det är för tungt att ta hand om två familjer helt enkelt.

Det är så klart en stor uppoffring att inte ha något privatliv. Med ett delat ledarskap skulle fler kvinnor våga ta på sig ledarroller och vi skulle också kunna se en större mångfald på ledarposter.

Det delade ansvaret öppnar upp för att kunna vara mänsklig; att vara sjuk ibland, åka på semester, vara föräldraledig, hämta på dagis, vara lite medieskygg vissa dagar eller helt enkelt för att kunna prioritera sitt privaliv ibland.

Det tredje könet blir erkänt i Nepal!

När Nepal ska räkna om sin befolkningsmängd i majmånad kommer ett tredje kön att debutera i napalesiska statistiken. Från och med 2011 års folkbokföringsstatistik kommer transpersoner (transgender)att äntligen synliggöras i Nepal. Det kommer alltså inte endast att finnas kvinnor och män utan då är det möjligt att både uppge sitt kön som transperson OCH registreras som det i folkbokföringen.

Det är ett stort steg! Pronomen, han och hon, passar inte alla och det är fantastiskt att Nepal vågar gå före och visa att det är möjligt.

Transpersoners rättigheter och situation har uppmärksammats mer och mer de senaste åren och främst i samband med att könsuttryck och könsöverskridande identitet lades till som diskrimineringsgrunder till diskrimineringslagstiftningen (2008:567).Men det har tagit många år att erkänna transpersoners existens.

I Sverige har namnlagen varit under lupp och länge var det tyst från politikerna och lagstadgarna. 2009 år hände något och då tillsattes en parlamentarisk utredning som ska åstadkomma en översyn av namnlagen och föreslå ändringar. Förhoppningsvis kommer utredningen (som ska vara klar 2013) att öppna dörren helt för individen att själv få välja namn oavsett biologiskt kön.

Transvestism togs bort som psykisk sjukdom från socialstyrelsens lista över psykiska sjukdomar. Det är alltså inte längre ett "sjukligt" beteende att ha på sig kläder som det "motsatta" könet vanligtvist bär.

Men det finns fler områden som behöver justeras. Än idag tvångssteriliseras transpersoner för att kunna få ett nytt personnummer.

Det biologiska könet är inte bara en "boja" för transpersonser, även om transpersoner drabbas mest av det binära system som låser fast människor i kvinnor och män. Könsidentitet ska inte bestämmas av andra. Det borde vara upp till varje individ att själv få välja könsidentitet. Nepal har mycket att lära oss i frågan könsidentitet men Sverige måste våga gå längre. Vi har genom ett antal ändringar i lagarna visat på att hbt-personer ska ha samma rättigheter som andra men vi har fortfarande lagar som utesluter och diskriminerar.

Så låt oss våga ta steget. Tiden har varit mogen länge och det är hög tid nu. Låt oss inte begränsa oss till han och hon. Låt oss välkomna Hen. Inte bara i ord, utan även i handling.

Mer om Nepal.

Verklighetens folk vill inte ha vårdnadsbidrag!

Enligt SCB är det endast 1,8 procent av de som är berättigade till vårdnadsbidrag som ansöker om och får bidraget. Av de som sökt är över 90 procent kvinnor.

Bidraget kom till för att fler skulle kunna vara hemma med sina barn. Med tanke på att det är och har varit mest kvinnor som har varit hemma med barnen så är bidraget en blinkning till kvinnor som kan tänka sig att vara hemma med alldeles för lite pengar och därmed bli än mer beroende av en huvudförsörjare som oftast är en man.

Det är också spännande att diskussionen om vårdnadsbidraget får oss att nästan tro att vi faktiskt har jämställdhet i och med att vårdnadsbidragsivrarna utgår ifrån att både män och kvinnor borde vara intresserade av att vilja vara hemma med endast 3000 kronor i månaden. Men statistiken visar ju att kvinnor tar ut 80% och män 20% av föräldraledigheten. Även om siffrorna rör sig med myrsteg så kan vi idag inte säga att mammor och pappor känner sig lika manade att vara hemma och ansvara för barnen.

Det är dock ett glädjande besked att vårdnadsbidraget inte fungerar i Sverige. Det är inte det som föräldrar efterfrågar i sitt vanliga pusslande. Jämställdhetsbonus har varit ett mer vinnande koncept. Låt oss börja 2011 med att hoppas på en ljusning på jämställdhetsdebatten och det delade föräldraansvaret.

Verklighetens folk ha talat. Vårdnadsbidraget är ointressant. Låt oss slippa detta stenåldersbidrag.