Regeringen ska se över de insatser och åtgärder som idag finns för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. Jag är förväntansfull. inför regeringens initiativ och hoppas på att resultatet kommer att förbättra situationen för den mest utsatta gruppen i samhället Ett viktigt steg är därför att granska hur lönebidraget ser ut och fungerar idag.
Lönebidrag är en del av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program för personer med funktionshinder. I nuläget är det ca 60 000 personer som får del av det. Bidraget har idag ett tak på 16 700 kronor per månad och är tänkt i det enskilda fallet att fasas ut under max 4 år.
Tanken är att lönebidraget ska ge möjlighet till arbete för personer som annars skulle vara utan anställning och är därmed en viktig inkörsport i arbetslivet och är en viktig insats att få fler i arbete och behålla dem på arbetsmarknaden.
Det är nu 20 år sedan dagens lönebidragssystem arbetades fram. Bidragsnivån är beroende av arbetsförmåga och kan variera från 20-80 procent av lönekostnaderna. 1991 beräknades bidraget på en månadslön motsvarande 13 700 kronor. 2005 höjdes taket till 15 200 kronor och för 5 år sedan höjdes det till 16 700 kronor vilket motsvarar lägstalönnivån i Unionens kollektivavtal.
Många av Unionens medlemmar som har lönebidragsanställningar har kvalificerade yrken såsom redaktör, ekonomiansvarig och informatör, det vill säga yrken som kräver högre utbildning. Det är därför orimligt att deras arbete ska värderas så lågt. Lönebidraget har inte följt den allmänna löneutvecklingen och saknar fortfarande en indexreglering.
Dagens system med ett mycket lågt maxtak innebär i realiteten att arbetsgivare som vill betala ut lön över maxtaket måste ta all ökning ur egen ficka, vilket många inte har ekonomiska resurser till då många av arbetsplatser som anställer med lönebidrag är ideella organisationer och mindre företag. Ett högre tak skulle innebära en möjlighet för personer med lönebidrag att kunna få ut lön baserad på kompetens och prestation och arbetslivserfarenhet. Unionen kräver att taket höjs och att bidraget indexregleras för framtiden.
För att en arbetsgivare ska kunna anställa med hjälp av lönebidrag krävs det att denna kan erbjuda försäkringar som motsvarar kollektivavtalets försäkringar. Här ingår till exempel tjänstepensionsförsäkring och grupplivsförsäkring. Då huvuddelen av försäkringsbolagen har undantagsklausuler för personer med funktionsnedsättning innebär detta i realiteten att alla arbetsgivare som har lönebidragsanställningar har eller tecknar kollektivavtal med en facklig organisation. Det är mycket väsentligt att personer med funktionsnedsättning, den mest utsatta gruppen i samhället, att omfattas av den trygghet som ett kollektivavtal innebär. Med kollektivavtal förstärks rättigheterna för den anställde och får möjlighet att påverka den egna situationen på arbetsplatsen.
Lönebidraget har idag ett ålderstak på 65 år. Med tanke på den nya diskrimineringslagstiftningen som sedan 2009 förbjuder diskriminering på grund av ålder, känns ålderstaket förlegat och borde lyftas bort. I vårt samhälle som kommer att möta demografiska förändringar som kommer att utmana arbetsmarknaden krävs det att alla som kan och vill bidra till arbetsmarknaden ska få göra just så. En persons arbetsförmåga kan inte dömas utifrån ålder och det här borde även gälla löndebidragsantällningar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vi får hoppas att regeringen inte påverkas av Arbetsförmedlingen, som vill att kravet på kollektivavtal vid lönebidrags- och trygghetsanställningar ska plockas bort. Arbetsförmedlingen verkar anse att jobb utan avtal(=försäkringar) är bättre än jobb med avtal.
SvaraRadera