Lördag, Prideparad.
Längst bak i Unionens tåg i Prideparaden ser jag en person som bär en Unionenflagga och jag blir nyfiken på henne i och med att jag inte har sett henne tidigare.
Det gick förvisso en hel del personer i Unionentåget som jag inte kände igen, men det var något i hennes uttryck som gjorde att jag tillslut gick fram och pratade med henne.
Shabnam visade sig inte alls vara Unionenmedlem. Hon var till och med medlem i ett annat fack, men i och med att de inte fanns i tåget och hon tyckte att det var viktigt att stoppa homofobin på arbetsplatserna hade hon bestämt sig för att gå i Unionens tåg.
På Shabnamns jobb var homofobin öppen. Senast i fredags hade hon åkt bil med en kollega som under nästan en halvtimme hade förklarat om varför det är fel och onödigt med Pride. Hanna hade blivit aningens stum efter kollegans långa utläggning och insett att om hon ska jobba vidare med honom i det projekt som de höll på med, så kunde hon inte gå i öppen konflikt. Hon hade försökt att säga vad hon tyckte, men var frustreard över att hon hade låtit honom vinna.
Shabnam berättade att det är så mycket homofobi och transfobi på hennes jobb att hon inte ens vet var hon ska börja åtgärda det och därför funderade hon starkt på att sluta på det jobbet.
Shabnam hoppades att hennes kollegor skulle se henne i paraden så att de skulle fatta var hon stod i hbt-frågorna. Att hon valde ett fackförbund att gå med var ett strategiskt val för henne.
Pride är slut för den här gången, och jag har återigen, genom Shabnams och andra personers berättelser fått bevis på att arbetsmarknaden inte är på långa vägar ren från diskriminering och fördomar mot hbt-personer. Mycket finns kvar att göra och trots att Pride är över för den här gången, så fortsätter Unionens arbete för öppna arbetsplatser.
Blir så stolt varje gång jag läser din blogg och jag stöder ditt arbete fullt ut! Är dessutom stolt över att Lärarförbundet varje år går med i Pride och visar var vi står i hbt-frågor. Viktigt att människor som arbetar med ungdomar tar ställning och visar vägen i dessa viktiga frågor, för börjar vi med barnen så kan vi förändra samhället ställning snabbare och få ett öppnare och mer tolerant/accepterande samhälle. Det är dags att det går framåt i snabbare takt och inte så långsamt som hittills!
SvaraRaderaP.s Blir snart medlem i Unionen ;)
Kram
/Cyrene
Coolt att du snackade med just henne!
SvaraRaderaVar hon alltså med i ett fackförbund som INTE gick i paraden... betyder det att hon kommer att byta nu?
Cyrene! Tack! och vad kul att du blir Unionare snart! Du är varmt välkommen!
SvaraRaderaLycka till med det nya jobbet!
kram/Shadé
Moa!
SvaraRaderaJo, hon var med ett akademikerförbund som inte gick i tåget. Och ja, hon skulle byta jobb och ville gärna jobba på en arbetsplats där hon kunde vara medlem i Unionen, /Shadé
Jag håller Shabnam att det är störigt med människor som ska klaga på pride. Vad är egentligen poängen med det?
SvaraRadera"JAG gillar ju pride, och DU gör det inte. Ok, men då går jag på festivalen och du stannar hemma?"
En önskar att det räckte att säga så till en kollega som är kritisk, eller någon som inte fattar varför det finns gayklubbar.
För min del kvittar det om allsång på skansen lades ner, jag hade gärna kollat på nåt annat, MEN min moster älskar programmet så då vill jag ju att det ska vara kvar. Det spelar ingen roll VARFÖR? Likaså förstår jag inte varför så många människor vill åka till en lerig åker, lyssna på tio spelningar om dagen och sedan sova i tält. Men det spelar ingen roll, för dom festivalerna är aspoppis ändå, liksom är pride.
Tack för ditt inlägg Moa! Jag håller med. En får helt enkelt acceptera att vi är alla olika och trots att jag inte gillar att själv gå på t ex tatueringsmässor så har jag full förståelse för dem som uppskattar det och ser det som årets höjdpunkt. Samma sak gäller Pride.
SvaraRadera/Shadé