2009 svarade 7 av tio bland Unionens chefsmedlemmar att flexiblitet i arbetstid underlättade livspusslet för småbarnsföräldrar.
Jag blev nyfiken och ville veta, hur män och kvinnor använder sin flexibla arbetstid. och resultatet kan du se härnedan eller läsa rapporten is in helhet på www.unionen.se
Det råder ingen tvekan om att inflytande över den egna arbetstiden är
väsentligt för föräldrar. Flexibiliteten gör det enklare att lägga pusselbitarna
i familjens vardag.
Flexibiliteten är däremot inte den enda lösningen för ett föräldravänligt
arbetsliv. Även när båda föräldrarna har flexibla arbetstider och kan
anpassa sina tider efter familjens behov, så går ändå mammorna ner i
arbetstid för att hinna med det obetalda arbetet hemma. Det är också
hon som tar ut längst föräldraledighet. Det könssterotypa beteendet påverkas
med andra ord inte av arbetstidens flexibilitet.
Det är också svårt att se om uttaget av föräldraledighet har ett tydligt
generationsmönster.
Att få barn gör att både mammor och pappor får mer att göra hemma.
Kvinnor använder dock sin tid mer till hemmet och barnen medan en
del män/pappor använder sin flextid till att jobba mer. Fler timmar på
jobbet för honom kan också öka det obetalda arbetet för henne.
Då vänner och tid till egna aktiviteter såsom friskvård får lägre prioritet
i och med barnens ankomst är det desto viktigare med god arbetsmiljö
och möjlighet till friskvård på arbetstid. Betydelsen av detta är ännu
större om föräldern skulle vara ensamstående.
Det obetalda arbetet binder kvinnorna till hemmet och gör det svårare
att göra karriär. Många kvinnor känner sig tvungna att gå ner i arbetstid
för att hinna med hemarbetet, männen känner inte samma tvång.
De gränslösa föräldrarna behöver mer än flexibilitet för att bli fria från
de könsstereotypa beteendemönstren som styr deras vardag och som
kan begränsa deras karriärmöjligheter.
